Klaga el inte klaga det är frågan??
Nu var det ett tag igen sen jag hunnit el orkat printa ner nått här. Förstår inte riktigt hur en del hinner med å skriva så mycket.
Just pratat med en nybliven mamma, vi kom in på hur en del människor har det bra. Men ändå klagar så mycket..men vi människor hittar väl alltid nått att klaga på.
Just det här handla om familjesituationer....
Tänk er en familj där det finns både en mamma å en pappa som lever ihop. Båda två har en inkomst(inte soc el a-kassa då).Och kanske även pengar på banken. Har mor- och farföräldrar kvar i livet och i närheten, som mer än gärna hjälper till med barn o dylikt. Vänner som ställer upp i vått å torrt.
Tänk nu på en singelmamma/pappa där man inte har hjälp av den andre föräldern. Har inga sparade pengar, kanske får det lägsta i föräldra penning el får hjälp utav soc. Och ska behöva oroa sig hur ekonmin ska gå ihop.Har kanske bara en el ingen förälder kvar på sin sida,som kanske inte heller kan hjälpa hela tiden.
Vem ska då klaga i detta fall???
Så klart att livet är inte bekymmerfritt för ex nr 1,men ibland så kan man bli lite lätt irriterad på när en del klagar. Borde kanske tänka efter en el två gånger på vad man har här i livet innan man klagar. Vi människor har så lätt för att hitta det negativa.
Tänk om alla började med att så fort en negativ tanke dyker upp så måste man tänka på en positiv efter...jaja inte vet jag om det skulle bli nått bättre..så här tycker iaf jag!
Just pratat med en nybliven mamma, vi kom in på hur en del människor har det bra. Men ändå klagar så mycket..men vi människor hittar väl alltid nått att klaga på.
Just det här handla om familjesituationer....
Tänk er en familj där det finns både en mamma å en pappa som lever ihop. Båda två har en inkomst(inte soc el a-kassa då).Och kanske även pengar på banken. Har mor- och farföräldrar kvar i livet och i närheten, som mer än gärna hjälper till med barn o dylikt. Vänner som ställer upp i vått å torrt.
Tänk nu på en singelmamma/pappa där man inte har hjälp av den andre föräldern. Har inga sparade pengar, kanske får det lägsta i föräldra penning el får hjälp utav soc. Och ska behöva oroa sig hur ekonmin ska gå ihop.Har kanske bara en el ingen förälder kvar på sin sida,som kanske inte heller kan hjälpa hela tiden.
Vem ska då klaga i detta fall???
Så klart att livet är inte bekymmerfritt för ex nr 1,men ibland så kan man bli lite lätt irriterad på när en del klagar. Borde kanske tänka efter en el två gånger på vad man har här i livet innan man klagar. Vi människor har så lätt för att hitta det negativa.
Tänk om alla började med att så fort en negativ tanke dyker upp så måste man tänka på en positiv efter...jaja inte vet jag om det skulle bli nått bättre..så här tycker iaf jag!
Kommentarer
Postat av: Fia
Du har fått en award!! Hämta den hos mig!! :-)
Trackback
